snart premiär

Premiären är som valet. Valkampanjen pågår hela sommaren, men det är först sista veckorna som sossarna börjar med hög press.
  Nu börjar det pumpa. Alla är nervösa. Såhär dags är det lätt att få pratminus från tränare och ledare. Det är en barnlek att skriva artiklar.

Det finns två sorters lag: De som kollar neråt i tabellen -mot superettan. Och de som kollar uppåt i tabellen -mot toppen.
  De som kollar neråt är rädda att förlora poäng. De säger alltid att de inte är oroliga för att åka ur men det sitter i lagets gener.
  Deras fans är rädda för att försvinna.
  De som kollar uppåt är rädda att förlora guldet. De behöver inte ens prata om att åka ur.
  Deras fans är oroliga att inte vinna.
Någon gång skulle jag vilja veta hur det känns att vara i den gruppen. Giffarna ser skakigare ut än på länge.

Vadslagning igår med Polo och den där nya tjejjen om vilket lag som ska göra årets panikvärvning sista veckan. Vilken klubb värvar en hyllad landslagsman från "Gud vet var" som gör tre matcher och sen sitter på bänken?