2005-05-28

Max

Måste faktiskt skriva en blogg om Max Lundgren. Fortfarande en av mina största läsupplevelser.
  Jorma och Bagarn. När jag var liten var jag inte bara övertygad om att de fanns i verkligheten. Han fick mig att tro att jag också skulle göra resan.

 I sportredaktionernas datorer finns alltid "som Åshöjdens BK fast i verkligheten" på snabbkommando: "Shift Bulle Å"

Man vill ju så gärna tro att det kan gå.
-Får vi bara ihop ett gäng killar som är beredda att satsa allt. Vem vet hur långt det kan räcka?
  Det är ju samma hopp som driver halva fotbollsverige.
-Ge mig elva edsvurna män och jag ska skaka fotbollsvärlden.

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Ja usch vad inspirerande den historien är.

11:57 em  
Blogger Cornelia said...

Hej,
Jag har bett dej skriva om böcker - har du lust? Annars kan du skippa det.
I morgon ska jag heja på Assyriska, mitt hemmalag - men det ska väl inte du va?
Det börjar bli dags för en seger nu tycker jag. Men min sambo tror att det skiter sig. "Dom är inte tillräckligt bra, det räcker inte med en bra mittback (Zoran) nån jävel måste ju vara där framme och göra målen."
Vi får se..

12:38 fm  
Anonymous Anonym said...

Hahaha, jag var sur för att min pappa inte var Blåbärs kungen....

Maria

4:59 em  
Anonymous Anonym said...

När jag var liten alltså. Vilken stjärna jag hade varit då. Nu alltså.

Maria - igen

5:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home

Powered by Blogger


Rätten till alla texter på Konsten att förlora tillhör upphovsmannen. All vidareanvändning i kommersiellt syfte är förbjuden. – Jag stämmer arslet av dig. Bara så du vet.