2005-05-07

svarta Malin

Satt på Pelikan och tog några öl med Karin och några från webben. Anders satt på Lokal och ville jag skulle komma dit. Mattias satt på Metro och undrade om han skulle komma till Pelikan. Karin och de andra hade oxå ständigt en hand och ett öga på mobilen.
  Insåg att ingen samtalar längre. Man lyssnar med ett öra med den som är framför en, och sen för man andra diskussioner med andra människor på andra platser och som inte talar med dem som de har framför sig.

I alla fall. När vi sitter där får Karin syn på "Malin". Hon jobbade på tidningen förut men blev utlasad.
  Jag minns att hon brukade vara en glad journalistbrud, snabb och rätt driven. Inget speciellt men jävligt ambitiös. Hon fick jobb på konkurrenten. Sen blev hon fast, gjorde några riktigt bra grejer och började ligga med deras kriminalreporter.
  Hon låtsades först inte se oss. Sen ropade Karin på henne. Då kom hon över och körde puss på kinden och "Guäädvalängesenochhurgååårdeärnikvardärääään??!!"
-Och Mats, jag hörde att du inte ens blev kallad på intervju för chefsjobbet. Det var ju jävligt dålig stil, av dem.

Inför alla kollegor! Med sitt falska leende.

- Jag hörde att du klarade av din intervju på kroppsspråk, sa jag.
- Jag hörde att din sambo gjorde några "intervjuer" med en student från JMG på GRÄV-seminariet.
- Jag hörde av din chef att du hade talang för att svara på frågor med en kuk i munnen, sa jag.

Nej, det sa jag inte. Inte till henne. Men jag borde gjort det.
  Jag sa det till Karin och de andra. När Malin hade gått. Nåt i den stilen i alla fall.

Powered by Blogger


Rätten till alla texter på Konsten att förlora tillhör upphovsmannen. All vidareanvändning i kommersiellt syfte är förbjuden. – Jag stämmer arslet av dig. Bara så du vet.