J ringde när...

... hon vaknade i söndags. Hon undrade vart jag tog vägen. Det kändes bra att åka till Söder och äta brunch.
  På sätt och vis var det bra att jag gick hem. Såg bättre ut när jag dök upp på Folkoperan bland hennes kompisar.
  Vi gick Hornsgatan mot Götgatan efteråt och tittade på alla medvetna människor. De såg ut som reklam. Jenny längtade till Malmö.
-Allting är skyltfönster här, sa hon. Snart säljer de souvenirer med uteliggare på.

Från kiosker och affärer tittade våra tidningars löpsedlar på oss. Vid kiosken på Mariatorget köpte jag Lucky Strike. Killen före oss i kön köpte en tidning. Jennys, inte min. Killen blev förmodligen missnöjd men Jenny blev retligt nöjd.
  Jag kvitterade matchen genom att köpa min egen.

Skönt att tänka på fotboll ett tag. Kändes som jag hade vinkeln klar i halvlek men jag fick vackert vänta i 90 minuter plus stopptid innan jag fick mina pratminus.
-Vi sjönk för lågt i första men i andra flyttade vi upp laget och då kom vi fram bättre.
  Jo, jag såg det. Jag satt ju för helvete på läktaren, tänkte jag.
-Vad tyckte du om musiken under uppvärmningen? Säg nåt jag kan skriva!
  Det sa jag inte. Jag spelade hem matchen utan att förta mig. En dag på jobbet helt enkelt.